Enligt Anders Ahlqvist, biträdande chef för it-brottssektionen vid Rikskriminalen, tas alla hot mot skolor på precis lika stort allvar. Även om en gärningsman själv ringer in till polisen och riktar ett hot mot exempelvis en skola utförs arbetet på samma sätt.
– Det spelar ingen roll om de ringer till polisen, skolan eller skriver det på en hemsida, vi gör samma bedömning och tar alla hot på lika stort allvar, säger Ahlqvist till nyhetskanalen.se.

Enligt Anders Ahlqvist delade polisen upp arbetet kring hotet mot Kungliga tekniska högskolan. De fysiska beslutet och åtgärderna togs av den lokala polismyndigheten samtidigt som det generella arbetet för att säkerhetsställa vem som riktade hotet gjordes av Rikskriminalpolisen.
– Vi på Rikskriminalen arbetar med att spåra och säkerhetsställa vem gärningsmannen är, säger Anders Ahlqvist.
– Så fort vi har färdigställt var hotet är riktat tar den lokala polismyndigheten över vid en eventuell utrymning eller gripande.

Att den 30-åriga gärningsmannen som greps tidigare i dag hävdade att det hela var ett skämt är inget som förvånar Anders Ahlqvist.
– När polisen väl får tag på någon som har riktat ett sådant här hot är förklarningen alltid att det bara var ett skämt och det ska man inte alltid tro på såklart. Ingen skulle ju erkänna att de verkligen tänkte göra en sådant här dåd, Anders Ahlqvist till nyhetskanalen.se.

Förra året arbetade Rikskriminalspolisen med ungefär 15 liknande hot till det som skedde i dag. Men Anders Ahlqvist förklarar att det samtidigt rör sig om betydligt fler hot under ett år eftersom den lokala polismyndigheten i vissa tillfällen inte behöver Rikskriminalens hjälp eftersom de redan känner till gärningsmannen.

Byarna Nilin och Bilin har blivit symboler för protesterna mot barriärbygget och dagliga demonstrationer har förekommit en längre tid.

Förbudet att ta sig till byarna gäller palestinier, israeler och utländska medborgare. De hotas av åtal och för utländska medborgares del utvisning om de bryter mot förbudet.

Barriären fördöms

Barriären, som består av stängslen och murbyggen och som ska bli 72 mil lång när den är klar, planerades för att få stopp på självmordsbombare som försökte ta sig in i Israel. Barriären har också visat sig vara mycket effektiv men fördöms av palestinier och omvärlden eftersom delar av den byggts på palestinsk ockuperad mark.

Demonstrationerna har ofta slutat med våld. År 2008 sköts en palestinsk pojke ihjäl av israeliska soldater och i fjol skottskadades en svensk fredsaktivist lindrigt under demonstrationer i Nilin.

Den nya lagen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som antogs för ett år sedan, kräver att banker och andra långivare skaffar sig en djupare kännedom om sina kunder än tidigare.

Till nya kunder ställs betydligt fler, ingående frågor än tidigare. Och även gamla kunder ska kollas.

"Banksekretess"

SBAB hör till dem som skickat brev till alla sina privatkunder och begärt en kopia på godkänd id-handling.

- Lagen kräver att vi identifierar alla kunder och sparar kopian. Den behandlas med banksekretess, säger Karin Strand, pressansvarig på SBAB.

På Finansinspektionen (FI) har man noterat att de nya kraven ibland ställt till bekymmer för företagen. Och just begäran till gamla kunder att skicka kopior av sina id-handlingar tycks vara särskilt känslig.

"Upprörda kunder"

- Vi har haft många samtal från upprörda kunder. Ändå har det länge varit ett vedertaget sätt att identifiera kunder på distans, säger Mira Naumanen på FI.

- Den nya lagen gör att bankerna löpande måste skaffa sig bättre kännedom om sina kunder. Hur man gör det får de utforma, säger Naumanen.

Kvinnan står åtalad för att ha strypt och kvävt barnen mellan åren 1999 och 2007. Hon riskerar livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning inom 18 år om hon fälls.

Hon greps 2007 sedan hennes partner, fader till ett av de mördade barnen, hittade ruttnande barnlik i soppåsar i parets källarutrymme. Under utredningen skyllde kvinnan morden på att hennes tidigare sambo varit våldsam. Denne åtalades, men friades sedermera från misstankar och ska nu vittna i målet.

I juni i fjol dömdes en annan fransk kvinna till åtta års fängelse efter att ha erkänt mordet på tre av sina barn, två av vilka hon förvarat i en frysbox.

Den 31-åriga kvinnan greps och delgavs i lördags misstanke om anstiftan till mord. Hon tros ha uppmanat den anhållne 35-årige mannen att utföra mordet.

Samtidigt har en 63-årig kvinna som greps i fredags misstänkt för medhjälp till mordet släppts. Hon är dock fortvarande kvar i utredningen som misstänkt.

Begärd häktad

Kammaråklagare Ewa Tvengström begärde på måndagen mannen häktad vid Attunda tingsrätt. Hon vill ha 35-åringen häktad som på sannolika skäl misstänkt för mord. Mannen ställs inför häktningsdomaren på tisdagsförmiddagen.

Åklagaren avvaktar ännu någon dag med att ta ställning till om hon också ska begära den 31-åriga kvinnan häktad. Hon hördes på måndagen mer ingående om händelsen.

Ingen av de inblandade i mordet är tidigare kända av polisen för brott. Polisen tror sig veta varför mannen mördades.

- Vi har tankar om vad motivet är, mer vill jag inte säga, säger kriminalinspektör Eiler Augustsson vid länskriminalen till TT.

Inga fler misstänkta

Inga fler än de tre misstänks i dag för delaktighet i mordet.

Offret hade sent på kvällen den 9 februari lockats ut från bostaden i Rotebro för att på en gata i närheten hämta post. När mannen kom dit sköts han ihjäl med ett grovkalibrigt vapen. Han hittades en stund senare av en kvällsflanör liggande på gatan.

Eiler Augustsson vill inte säga om de misstänkta erkänt eller nekar till mordanklagelserna.

Ett 20-tal poliser fanns fortfarande på måndagen på KTH för att informera och lugna stämningen. Runtom skolan stod polisbilar och piketbilar uppställda.

Skolan hade planerat att hålla öppet trots hotet, bevakad av ett 50-tal poliser. Nu minskades polisstyrkan ned och stämningen var lättad efter beskedet om att gärningsmannen gripits.

- Det känns tryggt att polisen är kvar här, utifall att han inte var ensam, säger Anna Pettersson, distansstuderande som brukar sitta på skolan och plugga.

"Känns overkligt"

Josephine Häckner, som arbetar som karriärvägledare på KTH, hade vågat sig till jobbet trots hotet.

- Jag visste inte att mannen var gripen när jag åkte hit i morse, men jag visste att det fanns poliser här. Det var ett hot mot min sons skola i Kärrtorp nyligen, och jag har fått det intrycket att polisen verkar ha bra koll. Men det känns overkligt, som att det inte händer här och nu. Det är skönt att mannen är gripen, säger hon till TT.

Zebastian Lovén, student, tyckte också hotet kändes overkligt.

- Man tror aldrig att något sådant här kan hända här, eller på den skola man själv går på. Man tänker att sådant kan hända bara västerut, eller långt borta.

- Vi är oerhört glada och lättade över att gärningsmannen är gripen. Vi ska erbjuda extra tentamensmöjligheter för de studenter som inte vågat ta sig hit, säger Lena Edvardsson, säkerhetschef på KTH.

Har erkänt

Den misstänkte gärningsmannen, 33 år gammal, anhölls i sin frånvaro och greps sedan i Göteborg vid halv ett-tiden på natten mot måndagen, efter ett intensivt utredningsarbete. Bland annat ska polisen ha fått hjälp av FBI att spåra hotet som lagts ut på ett internetforum.

I hotet uppgav mannen att han skulle ta med sig en pistol till KTH och skjuta så många han kunde. 33-åringen har i förhör erkänt, men vad som var motivet och om mannen har någon koppling till KTH är oklart.

Gripandet ska ha gått odramatiskt till, enligt Stockholmspolisens talesman Ulf Göranzon.

Mannen misstänks för olaga hot.

Enligt Försvarsmaktens hemsida skadades ingen av soldaterna. Flygunderstöd tillkallades och angriparna besköts från luften.

Det uppger Danmarks Radio. Enligt dess anonyma källor är det priset som avskräcker militärerna. För vad det färdigutvecklade JSF slutligen kommer att kosta vet ingen.

När Danmark började sin upphandling skulle ett JSF från Lockheed Martin kosta cirka 275 miljoner danska kronor. I dag ska priset vara det dubbla, 540 miljoner. Och då återstår ändå stora delar av utvecklingen.

Danmark är liksom Norge, som bestämt sig för JSF, med och finansierar utvecklingen av stridsplanet, som byggs i stealthteknik. I förra månaden röt USA:s försvarsminister till och sparkade en flyggeneral, därför att kostnaderna skenar.

Men i valet mellan den andra amerikanska konkurrenten, F 18 Super Hornet från Boeing, och svenska Gripen från SAAB, ska generalerna enligt DR vilja ha F 18.

Men precis som i Norge är det inte bara prestanda och pris som avgör vad Danmark väljer, när beslutet ska fattas. Detta ska enligt planerna ske 2012.

-Det är många andra parametrar som spelar in, säger regeringspartiet Venstres talesman Karsten Nonbo till DR.

-Det är fel tidpunkt, den är obefogad, den är bedrövlig, vi borde inte ha en strejk, säger den brittiske premiärministern i en intervju i kvinnomagasinet Woman's Hour i BBC:s Radio 4.

-Det är inte i företagets intresse, det är inte i de anställdas intresse och det är verkligen inte i landets intresse. Så jag hoppas att denna strejk blåses av.

Konflikten inom BA handlar bland annat om lönerna, och resulterar enligt facket Unite i en tredagarsstrejk från och med nu på lördag samt en fyradagarsstrejk från och med den 27 mars och in i påskveckan.

Browns parti Labour är fortfarande ekonomiskt beroende av sina gamla allierade inom fackrörelsen, även om banden numera inte är lika tjocka och täta som på 70-talet.

Intervjun i Woman's Hour ingick i serien "Att vinna kvinnors röster", en del av BBC:s bevakning inför det parlamentsval som troligen ska hållas i maj.

I skattebeskeden, som också gällde andra regeringsmedlemmars och parlamentsledamöters ekonomi, gavs uppgifter även om Berlusconis fastighetsinnehav, bland annat en byggnad som håller på att uppföras på ön Antigua i Karibien.

I förra veckan publicerade tidskriften Forbes sin lista över världens rikaste, och där hamnade Berlusconi och hans familj på 74:e plats. Det var en liten nedgång jämfört med fjolårets lista, men samtidigt ökade hans nettoförmögenhet starkt till 6,6 miljarder euro (64 miljarder kronor).

Längre tillbaka var Berlusconi rikast i Italien, men på årets Forbes-lista ligger han trea efter Michele Ferrero (grundare av godisföretaget Ferrero) och Leonardo Delvecchio (som grundat glasögonföretaget Luxottica).

Silvio Berlusconi föddes den 29 september 1936 i en medelklassfamilj i Milano och byggde upp sin förmögenhet genom en rad fastighets- och byggprojekt. Bland de företag som han kontrollerar via sitt investmentbolag Fininvest finns Italiens största tv-grupp Mediaset, förlagshuset Mondadori och finanstjänstegruppen Mediolanum. Mediaset basar också över fotbollsklubben AC Milan och dagstidningen Il Giornale.

Enligt kammaråklagare Bengt Svensson blev alla lurade. Även Habo Finans styrelse och bolagets revisorer.

Osäkert hur mycket vd:n tjänat

Utredningen har tagit tre år och den stora brisen på dokumentation och bokföring har försvårat utredningsarbetet. Därför är det svårt att slå fast hur mycket vd Peter Rosendahl tjänat på bedrägerierna.

- Räknar man ihop de pengar som går att spåra via bankkonton och andra dokument handlar det om minst 11 miljoner kronor till Peter Rosendahl. Men det kan vara mer, sade Bengt Svensson på en presskonferens i Jönköping på måndagen.

Djurgården bestraffas för händelserna i samband med kvalmatchen mot Assyriska i höstas, då supportrar bland annat invaderade planen och attackerade Assyriskas spelare.

Det kan vara idé att köpa påskgodiset i tid i år. Årets viktigaste dag för mathandeln, skärtorsdagen, infaller den 1 april. Det är samma dag då det kan vara avtalslöst läge i handeln.

Fast det är industrin som just nu får all uppmärksamhet i lönerörelsen är det nog mest hos arbetsgivarorganisationen Svensk Handel som otåligheten är störst. I handeln har förhandlingarna inte i nämnvärd utsträckning kommit i gång på allvar.

- Vi väntar nu på att industrin ska sätta ett märke, säger Svensk Handels pressansvariga Margareta Ternell.

Sätter ned foten

Och det brådskar som sagt. Påsken är näst efter julen den viktigaste dagen för dagligvaruhandeln.

- Och den har ökat i betydelse de senaste åren, säger Ternell.

LO-facket Handels hoppas vara i hamn med löneförhandlingarna till helgen. Men samordningen inom Svenskt Näringsliv (SN) gör att inte mycket händer, industrin ska bli färdig först.

Men framåt söndag eller i början av nästa vecka tänker facket sätta ner foten.

- Är det meningslöst att fortsätta eller måste vi då ta till andra åtgärder, säger Handels andre vice ordförande Tommy Tillgren.

Kommer ni att varsla då?

- Vi kommer inte att dra i handbromsen, säger Tillgren.

Industrin normerar

Han tar inte strejkvarsel i sin mun ännu, men facket tänker förstås inte spela bort det viktigaste kortet, en strejkmöjlighet i påsk. Ett konfliktvarsel måste läggas minst sju arbetsdagar i förväg. En strejk lagom till skärtorsdag måste då varslas på måndag—tisdag i nästa vecka.

- Ja, det är nog rätt tänkt, säger Tommy Tillgren.

Och ett överhängande strejkhot mot handeln påverkar hela den stora avtalsrörelsen. Detta eftersom såväl fack som arbetsgivare inom industrin vill bli först med att bestämma löneökningstakten i samhället, de pressas därmed att skriva på snart. Det är till och med inskrivet i lagen att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara lönenormerande, och dit hör inte handeln.

Den totala nedgången under de tre åren är därmed 14,9 procent, skriver företagen i ett pressmeddelande.

Antalet företagsförsäljningar i fjol var 5 358 i fjol mot 5 812 under 2008.

"Konjunkturläget spelar sannolikt en avgörande roll för hur antalet ägarskiften varierar i tiden", skriver Severus Thelander, analytiker på Adeqvats Företagsvärdering i en kommentar.

Alla län har dock inte drabbats av nedgången. I Norrbottens län ökade antalet företagsförsäljningar med nästan 16 procent, medan de i Västra Götaland minskade med 13,9 procent.

Inför mötet har det cirkulerat uppgifter om att ett räddningspaket skulle vara färdigförhandlat och redo att sättas in om de grekiska statsfinanserna skulle kollapsa. Det förnekas från flera huvudstäder och Frankrikes finansminister Christine Lagarde sade i helgen att hon inte tror på något konkret löfte till Grekland på mötet. Det vore alldeles för tidigt, anser hon.

Letar verktyg

Däremot behöver ministrarna diskutera hur en eventuell räddningsaktion skulle se ut. Ett möjligt alternativ är att enskilda euroländer ger lån eller garantier till Grekland eller att EU-kommissionen lånar upp pengar som sedan kan lånas ut till Grekland. Det skulle bli billigare för grekerna än om de själva försöker låna på marknaden.

De usla finanserna, ett gigantiskt skuldberg och noll förtroende på marknaden gör att Grekland måste betala höga räntor. Redan i april och maj måste Grekland låna runt 20 miljarder euro för att hantera sina skulder. Finansministrarna kan därför inte fundera allt för länge på vad de ska göra.

När finansministrarna möttes för en månad ökade de pressen på Grekland att göra ännu mer för att få ner budgetunderskottet från 12,7 procent av BNP till 8,7 procent i år. Sedan dess har den grekiska regeringen presenterat en rad krisåtgärder, till exempel dyrare bensin, tobak och alkohol, frysta pensioner och minskade semesterersättningar.

EU-kommissionen har redan sagt att den är nöjd med vad som nu görs i Aten och samma sak väntas finansministrarna säga.

Kastas ut

Den grekiska krisen har skakat om hela euroområdet. Det är därför inte enbart av omsorg om grekerna som euroländerna så intensivt tar sig an de grekiska problemen. De vill även försvara förtroendet för euron.

Krisen har visat att euro-bygget inte var så stabilt som man trott, vilket fått idéer om en Europeisk Valutafond att ta form. Till och med annars motsträviga Tyskland kan tänka sig någon slags fond för att i framtiden hjälpa euroländer i kris. Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble skissade på en sådan i Financial Times häromdagen och uttalade då också tanken att ett euroland, som sista utväg, skulle kunna kastas ut från valutaunionen.

Det var vid två attacker i den beryktade staden Juárez vid USA:s sydgräns som Lesley Enríquez, Arthur Redelf och Jorge Alberto Salcido Ceniceros dödades i helgen.

Lesley Enríquez var anställd vid USA:s konsulat i Juárez. Hon färdades i bil tillsammans med sin make Arthur Redelf och parets baby. De båda vuxna amerikanerna sköts ihjäl medan den lilla dottern, som satt i baksätet, klarade sig oskadd.

Jorge Alberto Salcido Ceniceros var mexikan och gift med en konsulatsanställd.

"Dessa fruktansvärda attacker mot våra egna inom utrikesdepartementet ingår tyvärr i den växande tragedin som plågar många delar av det mexikanska samhället", sade utrikesminister Hillary Clinton i en skriftlig kommentar.

Exakt vem som ligger bakom är oklart, men det spekuleras kring att utlämningar av storsmugglare från Mexiko till USA kan ha väckt knarkbaronernas vrede.

Clintons utrikesdepartement råder efter händelserna USA:s medborgare att "skjuta upp icke nödvändiga resor" till de mest våldshärjade områdena i de mexikanska delstaterna Durango, Coahuila och Chihuahua. Våldet tar ibland krigsliknande former, när "knarkkartellerna använder automatvapen och granater", varnar myndigheten.

Det ska röra sig övergrepp vid fem, sex tillfällen i somras. Fritidsledaren häktades i helgen av jourdomstol, uppger Borås Tidning.

Enligt vad som kommit fram hittills har flickan inte utsatts för hot eller våld. Men att ha sex med någon som inte fyllt 15 år är i princip alltid brottsligt.

Flickan berättade för anhöriga och för personal i skolan om vad som hade inträffat. Det ledde till att utredningen mot fritidsledaren drogs i gång.

Skottlossning utbröt mellan polisens nationella insatsstyrka och en liga som försökte råna värdetransportföretaget Loomis depå i Umeå. Nu åtalas fem personer för inblandning i rånförsöket i maj 2009, rapporterar lokala medier.

Tre av dem åtalas för mordförsök. Gärningsmännen uppges ha avlossats minst 35 skott.

Eldstriden startade när polisen försökte stoppa rånarna från att ta sig in i Loomis lokaler på det gamla regementsområdet i Umeå.

Vid konfrontationen dödades en polishund och en förbipasserande man fick ett skott genom sin bil. Han kritiserade omgående polisens insats.

Den förundersökning som inleddes sedan bilägaren anmält polisen lades ned efter beslut av en åklagare vid riksenheten för polismål som ansåg att polisen inte gjort något fel.

Bilföraren begärde sedan överprövning av beslutet och i februari beslöt överåklagare Jörgen Lindberg vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö att förundersökningen ska återupptas.